Aut Adryan aut nihil!

Förvandlingen. - När vi invalider väl förstår oss själva och accepterar vilka vi är - då kommer våra värden, vår moral verkligen bli en härskarmoral!

© Adryan Linden, 2006

Den där Lord Byron. - Om jag för ett slag tar och funderar över Lord Byron, så måste jag nog erkänna att jag, som Nietzsche, i honom ser glimtar av en ”andebehärskande övermänniska” - en slags Jesus med svärd, och vid hans grav viskar jag trots allt: ”Människan är en förening av ödet, slumpen och friheten.”

© Adryan Linden, 2006

Det estetiska tillståndet. - ”Grymheten i varje kulturs väsen påvisar att tillvaron är ett evigt sår.” viskar Nietzsche till mig. Jag blir på sekunden nerslagen av en blixt och vaknar upp med insikten att behovet av konst faktiskt rättfärdigar människans och tillvarons alla grymheter. - Såret måste hållas öppet och blödande!

 © Adryan Linden, 2006

Demokrati och slaveri. - Ack, så hycklande. Trots allt prat om demokrati och mänskliga rättigheter så saknar dagens demokratiska samhälle modet att avstå slaveriets utsugning. Varför? Därför att det moderna demokratiska samhället skäms över att inte våga erkänna att slaveri fortfarande är något som vår västerländskakultur vilar sig mot.

© Adryan Linden, 2006

Att utnyttja och missbruka. - Det är den episka metoden vi krymplingar måste lära oss att bemästra, denna ljuvliga konst som lär oss att uppfatta allt vi möter som bildningselement och som ting att utnyttja till vår fördel. Det är just så här vi måste lära oss att betrakta icke-funktionshindrade som objekt - att utnyttja och missbruka!

Till utilitaristen. - Hör och häpna, du fantastiske utilitarist, det går faktiskt att tänka utan att vara ett ”jag”!

© Adryan Linden, 2006

En gammal räv spekulerar. - Jag måste vara någon slags anhängare av någon gammal skola av filosofer, eftersom jag fullkomligt föraktar dagens filosofer som avlönas av staten. Jag kan inte undvika att ställa mig frågan:

”Hur kan de tänka fritt och undvika att göra filosofin korrupt, när det är ett monster som livnär dem?”

© Adryan Linden, 2006

Eskapism. - Är det inte sorgligt, att den fascination som existerar kring de antika grekerna bland de intellektuella i norra Europa enbart beror på det kalla vädret, maten, de barbariska dryckesvanorna, den borgliga småaktighet och de tunga bomullskläderna! – Deras hyllningar av det antika grekland är inget annat än en eskapism i dess grövsta form, ett sätt för de intellektuella att fly undan sin regions ”förtryck” av deras intellekt.

© Adryan Linden, 2006

Konsten att sitta. - Alla stora tankar kommer endast till genom att sitta! - blunda, låta all energi fokuseras till hjärnan och avsluta med att reflektera.

© Adryan Linden, 2006

Krymplingsmoralen. - Krymplingmoralen är en härskarmoral, det är en moral lämpad för övermänniskor! De krigar-poeter som samlar sig kring krymplingarnas moral och vandrar ut i världen som profeter, har en sak gemensamt, de har alla övervunnit sig själva och existerar nu som en horisont bortom gott och ont - alltid nära men ändå långt borta.

© Adryan Linden, 2006

Falska invalider. - Vad tycker jag, om ”falska” invalider, alla krymplingar som senare i livet fått sina funktionshinder eller ”sjukdomar”? Jag betraktar dem generellt som fiender till de funktionshindrade folken och jag tycker att de inte borde få yttra sig hur det är att leva med funktionshinder eller ”sjukdom”. Vi, med medfödda funktionshinder eller genetiska ”sjukdomar”, kan inte lita på dem eftersom de har våra kroppar men inte vårt sätt att tänka, detta gör att de så fort de får chansen sticker kniven i ryggen på oss.

© Adryan Linden, 2006

Vilka är vi. - Vi krymplingar, är varken funktionshindrade eller ”sjuka” - vi är enbart genetiskt förbättrade. Förbättrade att kunna tackla livets verklighet bättre än icke-funktionshindrade och ”friska”! Vi är övermänniskor eftersom vi är undermänniskor som har övervunnit oss själva. Vi är mer levande eftersom vi är mer döda.

© Adryan Linden, 2006

Mäster Paracelsus. - Sjukdom är likmed amour fati och det eviga återkommandet, det som ger allt levande förmågan att kunna överskrida sig själv och skapa nytt! ”Hys inget förakt mot sjukdomar” , viskade mäster Paracelsus till sin bordsbroder.

Skrattsalva. - Den eviga återkomsten gör sig påmind genom mig! Skrattar dig rakt i ansiktet.

Berättelsen om. - Detta är berättelsen om, som har inspirerat mig att ägna denna tid jag har kvar i livet, åt att försöka rasera icke-funktionshinderkulturens torn av förtryck. Ett torn som  har byggts upp på ryggen av mitt folk, de funktionshindrade folken. - Jag är kommen!

© Adryan Linden, 2006

Jag, Nietzsche! - Jag kommer ihåg mitt förra liv, då kallade man mig för Nietzsche. - Jag tror att du faktiskt har hört talas om mig.

Förakt. - Jag vill leva och smärtas, då det överallt omkring mig kryllar av dessa hjärndöda människor som aldrig har upplevt smärta! Vad är ett liv utan smärta? Om inte annat än en meningslös existens, mycket likt den planlöst irrande vålnaden fast mellan två världar.

I skyttegraven. - Han smetade ut blodet från sina fallna kamrater i ansiktet, osäkrade automatkarbinen och plockade fram ett par handgranater som han prydligt la upp på rad framför sig - samtidigt mumlade han:

”Allt för kärleken till mina funktionshindrade systrar och bröder, allt för kärleken till Funktionshindernationen!”

Dödsfall. - När dog jag senast? Den 25 Augusti 1900!

© Adryan Linden, 2006