Aut Adryan aut nihil!

1.

Ny gryning. - När Nietzsche i sitt verk "Antikrist" inleder, med att konstatera att mänskligheten borde föra: "Ett totalt krig mot det absoluta: det absoluta är kristenhet." så uppfattar jag det som hornstöten som nu kallar ut oss, de nya filosoferna, i krig.

Ja, vi krymplingar. - Vi som filosoferar med kroppen och inte med det bedrägliga förnuftet, måste nu inse att tiden är inne för oss att rasera det tidigare. Vi måste förgöra illusionen av livet som det absoluta har lämnat efter sig. Timmen för "Omvärderingen av alla värden" är nu här...Nietzsches söner och döttrar, gnugga ut sömnen ur ögonen och vakna upp till en ny gryning!

2.

Det är evigt. - Allt har varit som det alltid har varit, Adam och Eva, en stor lögn! Jorden och människorna kommer alltid på ett eller annat sätt att bestå, varför oroa sig över miljöförstöring, krig och fattigdom? Då det inte finns någon syndabock, nej, det är ingens fel. ? Det är bara en av flera verkligheter.

3.

Den viljelöse människan. - Du storartade rationalist, du storhjärtade humanist, jag måste göra er gruvligt besviken, den stora majoriteten av alla dussinmänniskor, är ännu inte tillräckligt starka, att blott med sitt förnuft kunna klura ut vad de egentligen vill göra med sina ynkliga liv. Varför kan vi inte låta dem, i stillhet, bruka sina instinkter? Det är ju rått, att tvinga dem försöka använda någonting utanför deras begräsningar! Tiden för förnuft och rationalism hos människan är ännu inte här ? men snart, kanske? Men först ett gott råd på vägen: ?Hoppas inte allt för mycket på människan, det kommer lämna dig besviken.?

4.

Vad är mot "naturen"? - Ja, du, det är allt och inget. Det finns ju inga syndabockar ? Inte någons fel, allt är som det borde och som det var tänkt att det skulle vara!

5.

En av många lögner. - Andens överlägsenhet? Nja, det är ju bara en till av de många lögner som vår tillvaro bygger på.

6.

Att resonera med magen. - Jag funderar ofta på dig, min kära invalidaristokrat, på vad som kommer karaktärisera dig. Många nätter har jag ägnat åt att elda mina fantasier om dig och om dagarna letar jag i mina kamrater ansikten av små tecken efter dig. Nu äntligen! - Efter en tid av våldsam jakt har jag funnit små brödsmulor av det jag söker. Ja, det lilla jag nu har lärt mig om dig, är att du filosoferar med kroppen. Jag har även givits ?insikten? att generationerna av krymplingarna efter dig, min annalkande storm, kommer föddas ädla, rättvisa och storslagna. - Ni, min herre, kommer utrusta dem med förmågan att resonera med magen!

7.

Ett förtydligande. - Först, innan ni fördjupar er i detta avsnitt, så måste jag göra er läsare uppmärksamma på att det inte är jag som är upphovsman till de filosofiska begreppet "det första" och "det andra" som ni kommer läsa om i följande aforism - nej, denna utmärkta tankemodell har jag den franska filosofen och feministen Simon De Beauvoir att tacka för. Det är i inledningen till sin bok, "Det Andra Könet?" som De Beauvoir tar fasta på följande: "Inget kollektiv definierar någonsin sig själv som Ett utan att omedelbart ställa det Andra mitt emot." Om man kan accepterar detta, menar De Beauvoir ut genom i stort sätt hela sin bok, så blir det genast möjligt att dra slutsatsen att när väl mannen har definierat sig själv som ett kollektiv, så sätter han genast sig själva som ?det första? och kvinna som "det andra". Nu ställer ni er säkert frågan, vad har detta att göra med de funktionshindrades frigörelse som denna kampskrift ägnar tid åt? Det ska ni snart få erfara, det jag gör är att jag snillrikt roffar åt mig De Beauvoir knivskarpa tankemodell, modifiera den, så att den passar mitt behov och således skapar mig en ?egen? tankemodell att bruka i kriget. Jag har beväpnat mig med ett vapen som avslöjar den rådande maktbalansen mellan funktionshindrade och icke-funktionshindrade.

8.

Klokhet utan ansträngning. - Jag vandrar in och ut i "Sålunda talade Zarathustra" och jag blir genast mycket klokare, utan att ens förstå hälften.

1.

Medvetenhetens kostnad. - Varför tror du att man inte ser samma ångest hos andra djurarter som man ser hos överdjuret; människan? Den ångest, vi människor, upplever är på grund att vi människor i högre grad än andra djurarter är medveten om vår egen existens - ångesten är således medvetenhetens pris.

2.

Det mäktigaste vapnet. - Det bästa vapnet mot det absoluta är skratt, kreativitet och lek.

3.

Det som går mot naturen. - Om vi hypotetiskt säger att det finns något som heter "naturligt" vilket jag betvivlar att det finns, så måste jag säga följande: "Allt som går mot "naturen" är ett yttryck för det absoluta och måste ständigt bekämpas!"

4.

Dräp fadern. - Med tårar i ögonen måste jag döda fadern, allt för att ge mig och mina barn en framtid där vi slipper böja rygg inför det absoluta. Blod in och blod ut är det enda sättet. - Ett mord för frihet!

5.

Den kristna djävulen. - Att skylla kristendomen på Jesus är en grov orättvisa eftersom Jesus såg och talade mot den andligt korrupta människan i sin samtid inget mer - det var hans korrupta lärjungar, förutom Judas och Maria Magdalena, som skapade den kristna djävulen.

6.

Godhetens källa. - Att förrådda Jesus, hade jag gladeligen gjort för tio silverpenningar istället för Judas trettio.Varför? Jag tål helt enkelt inte att vara i närheten av godhetens källa.

7.

Jag, Nietzsche! - Jag kommer ihåg mitt förra liv, då kallade man mig för Nietzsche. - Jag tror att du faktiskt har hört talas om mig!

8.

Dödsfall. - När dog jag senast? Den 25 Augusti 1900!

1.

Hunden. - "Jag har gett min smärta ett namn och kallar den "hunden". Den är lika klok som en hund, lika framfusig, lika påträngande [...] och jag kan ryta åt den och låta mitt dåliga humör gå ut över den." sa Nietzsche en gång, när vi samtalade genom en av hans böcker.
Jag hade frågat honom hur jag skulle lära mig att hantera min kroppsliga smärta och detta var hans svar. Jag funderade länge på detta mystiska svar, men plötsligt, av en slump ramlade jag över en gammal indiansk berättelse. En berättelse som handlade om den onda och goda hunden inuti människan som sliter henne mellan sig, där ande meningen i berättelsen var att man som människa är den enda ansvarig att välja vilken hund man vill mata eller sparka.

Aha, då blev allting klart, jag förstod nu hur jag kunde tolka Nietzsches kryptiska svar. Jag insåg att det han försökte säga till mig var att det var helt upp till mig hur jag skulle hantera min smärta, min sjukdom. Det slog mig att jag alltid hade vetat om min sjukdom, men att jag hade behandlat den som en rabiessmittad ond hund vars hunger jag mättade med att anklaga andra för min aggressivitet och min smärta. Överallt där hunden dök upp, tiggandes efter uppmärksamhet, sparkade jag den hårt så att den skrek. - Jag hatade min hund, ju mer jag hatade den desto mer vildsint blev han. Inte förstod jag att det var jag själv som var skyldig till att min smärta och min sjukdom hade vuxit upp till att bli denna våldsamma byracka som strök runt i gränderna törstig efter blod!

Men nu, mina vänner, vet jag bättre så jag har börjat mata min goda hund. - Min smärta; min sjukdom har jag, på Nietzsches inrådan, gjort till min lojala och älskvärda hund!

2.

Existentiell ångest. - är något som främst drabbar människor som den danske filosofen Kirkegengard kallar för "dussinmänniskorna". Kort och gott, denna s k existentiella ångest, drabbar främst medelmåttorna, de där "färglösa" som utgör den stora majoriteten av alla människor här på jorden.

Men, med det nyss sagda, menar jag självklart inte att de fåtal människor som inte faller inom ramen att vara flockmänniskor, aldrig upplever eller upplevt existentiell ångest. Det kan jag inte göra, då jag menar att ALLA människor, även de fåtal människor som befinner sig bortom den allmänna människan, någon gång drabbas av existentiell ångest eftersom detta känslotillstånd, på samma sätt som uttråkning, är mänskligt. Det jag menar är att skillnaden mellan människor och människor är att vissa klarar av att hantera ångesten och de människor som har upplevt existentiell ångest, men lärt sig att hantera och utnyttja den till sin fördel, ja, de är "över-människan."

3.

En dyrköpt seger. - Jag är övertygad att vi inte kan göra så mycket åt den ångest vi människor känner inom oss, då denna ångest är en del av den totala känslan vi har inför livet. Om vi skulle försöka oss på detta omöjliga företag, att försöka ta bort ångesten hos människan så skulle det bara bli en s k pyrrhusseger - Det vill säga en dyrköpt seger.

4.

Hyperanthropos. - Under det andra århundradet efter Kristus så myntade satirikern Lucianos från Samosata ordet "hyperanthropos" - övermänniskan. Min fråga, vem är denna övermänniska och är det kanske bara en antik satirisk benämning på dagens människan, vars sjukdom är hybris?

5.

En tolkningsfråga. - Hur tolka jag min "sjukdom" frågar du mig?

Du vill säkert att jag ska uppfatta min "sjukdom" som något som hindrar mig från att förmå det som jag egentligen borde förmå. - Att det är en slags absorberande kraft som gör mig passiv.

Nej, enligt min livsfilosofi, är min "sjukdom" förutsättningen för framväxten av mitt våldsamma och besegrande "jag" och "sjukdomen" har gett mig en ny förmåga, som begåvat mig med en kraftfull vilja, få förunat. Jag har givits en piska för att piska mitt liv till det yttersta! - I mitt universum är det "sjukdomen" som gjort mig mänsklig och frisk. Där är det mitt döende som "dödligt sjuk" som gjort en vital, karismatisk och modig människa av mig.

6.

För Europa. - Om vi accepterar Europa som en uråldrig kontinent, så kan vi inte förneka det faktum att mycket blod har spillts och att mängder med döda kroppar har staplats på varandra över hela vår kontinent i generationer efter generationer. Därför kan jag inte förstå den dumhet människor tycks lida av, när vi inte kan förmå oss själva att hedrar de döda genom att dra lärdom av deras meningslösa offer för kung och fosterland, och upphöra med alla slags nationella konflikter - så vi en gång för alla, för Europas skull, kan spotta den nationalistiska skökan rakt i ansiktet och säga: "Låt den gode europén vakna!"

Min sista vilja. - För dig att lyda, jag vill begravas i en omärkt grav! Då jag, Adryan, har återvänt. Jag är skendöd, men vill att min kropp lämnas tillbaka till jorden i en kista. - Av jord är jag kommen!

8.

Döden som sanningselixir. - Jag är född tvivlare, förkastar därför helt och hållet den lustiga övertygelsen hos dussinmänniskan, som säger att människan på dödsbädden är ärligare än människan med livet framför sig . Nej, de flesta dör exakt på samma sätt som de har levt! - Har den döende levt som lögnare kommer hon säkerligen dö med en lögn i munnen. Jag som döende vet, att trots att jag rent bildligt föddes nerbäddad i dödsbädden, så går inte antalet lögner som min mun spottat ut att räkna på handens alla fingrar.

1.

2.

Tankeschema. - Mina krymplingar hörsamma mig! Om ni ska överleva ”allas krig mot alla”  måste följande tankeschema programmeras in i era hjärnor:

1.)  Gud är mördad, dräpt av sitt eget kött och blod.

3.)  Mordet på Gud har befriat människan från fokuseringen på "Gud”, det vill säga det absoluta, det perfekta och det normala.


4.)  Detta förstör i sin tur nihilismen skapad av fokuseringen på det absoluta; det vill säga viljan till intet och formar en ny vilja; viljan till makt - makt över sitt eget liv.

5.)  Mordet leder till att nya nihilismer skapas som måste bekämpas lika resolut. All vilja  till intet måste utplånas med all vilja till makt.

3.

En diet för övermänniskan. - I en grundläggande vegetariskkost som kompletteras med konsumtion av ”lätt” kött såsom fisk och kyckling, där finns övermänniskan.

4.

Hellre anarkist. - Om man skulle tvinga mig att välja mellan att vara anarkist eller marxist, så väljer jag hellre att vara en anarkist av den enkla anledningen att marxismen vill skapa en vetenskaplig socialism och därmed skapa åt sig en vetenskaplig stat! - detta får mig illamående. Jag måste spy.

5.

Den goda aptiten. - Läran om kosten och konsten att laga mat, är filosofi när den är som mest välsmakad!

6.

Konsekvensen av att vara mänsklig. - Att vara människa är att lida, att såras, att skadas, att bli sjuk och den enda befrielsen är döden. Men bara för att det är så landskapet ligger  så behöver man INTE påskynda eller försöka hindra döden! Och till dig som försöker dig på en av dessa två dumheter, till dig säger jag: ”Ta och skärp dig, få lite ryggrad, lev och njut av att vara människa, till vilket pris som helst! Ett, två eller tre år i livet gör igen större skillnad. - Speciellt inte när du ändå är en mänsklig likmask.”

7.

Lögnaren. - Jesus sade: "Jag skall ge er det som intet öga sett och intet öra hört, och ingen hand berört och som inte tänkts ut av ett människohjärta." Ack, vilken lögn, som om inte det Nya Testamentet formulerats av människor!

8.

Vålnader. - Jag vill leva och smärtas, då det överallt omkring mig kryllar av dessa hjärndöda människor som aldrig har upplevt smärta! Vad är ett liv utan smärta? - Om inte annat än en meningslös existens, mycket likt den planlöst irrande vålnaden fast mellan två världar.

© Adryan Linden, 2006-2007

1.

Om kärleken. - Kärleken, vem är den egentligen för? Det ska jag tala om för dig, kärleken är till för gamla män, idioter, hundar och kvinnor!

2.

Den gyllene medelvägen. - Ja, att äta är att tänka, det är en handling som formar anden. Vill du utveckla din våldsamhet, din brutala drivkraft, bör du äta kött – ju rödare och råare desto bättre. Vill du kyla ner ditt temperament bör du byta ut nötköttet mot fisk eller fågel, men vill du bli lika balanserad i anden som mig så är vägen mitt i mellan din väg att gå.

3.

Ett samtal i natten. - I natt hade jag och min läromästare ett förtroligt samtal. Vi satt tillsammans framför den behagliga öppna spisen där elden sprakade livligt, våra trötta existenser befann sig i herrgårdens bibliotek. – Vi samtalade om vad en handling egentligen var för något: ”En handling är inte beroende av att den kan utföras eller inte, då det som egentligen skapar en handling är viljan...” Läromästaren pausade och fortsatte sedan att tala till mig, hans ord genomborrade de mörka  skuggor som vid tillfället hade omringat mig: ”…ett exempel på detta, min skyddsling, är när du försöker använda dina förtvinade muskler i dina ben för att röra dem och det inte går pågrund av din Duchennes muskeldystrofi – så blir frågan, är det en förflyttning av benet som är en handling eller är det din vilja till att röra benet som är din handling? Frågar du mig, så intresserar inte handlingen innehåll mig, jag är bara intresserad av om det finns en vilja eller inte bakom. Detta min vän, är handlingskraft – att ha en vilja, och inte är det förmågan att genomföra en handling. Så därför har du i mina ögon, trots att dina ben inte flyttat sig ett dugg, genomfört en handling.”

4.

Halv handling. - Jag tillhör inte den skara människor som anser att alla handlingar måste existera i den fysiska världen för att räknas som faktiska handlingar. Av denna anledning är det min plikt,  som en av kroppens filosofer, att försöka vidga uppfattningen om vad en handling faktiskt är för något. Om man på allvar vill göra krymplingen jämställd med de icke-funktionshindrade så måste vi acceptera att en handling kan existera och värderas lika mycket, om inte mer, i den psykiska världen. Alltså blir min slutgiltiga slutsats denna: ”En tanke, en vilja och en intention är halva handlingen – om inte till och med hela.”

5.

6.

Sanningen är en kvinna. - Nietzsche frågar oss om inte sanningen är en kvinna, jag väljer att svara: ”Ja, broder Nietzsche, sanningen är som du säger en kvinna: ytlig och förutsägbar!”

7.

Panta rei. - Jag är en anhängare av den grekiske filosofens Herakleitos "Allting flyter" - det vill säga den filosofiska princip som säger, ingenting kan förbli identiskt med sig själv då tillvaron ständigt förändras. Med hjälp av denna princip har jag dragit slutsatsen att det är orimligt med existensen av ”sanningar” - samtidigt mumlar Nietzsche borta vid divanen till mig: ”Det finns inga sanningar, bara olika synvinklar.”

8.

Personlig assistans. - Som invalidaristokrat är ett av mina privilegier min rätt till personlig assistans. Det är ett privilegium, en rätt som tillfaller mig tackvare min ställning i samhället, som ett unikum och som en elit, ja, och inte eftersom jag är normal. Den personliga assistansen ser jag som ett tack för min lojalitet till livet, det är ett krigsbyte som tillfallit mig i livets kamp, den personliga assistansen är inte en rättighet som tillfallit mig bara för att icke-funktionshindrade plötsligt kännt ett påträngande behov att vara filantropisk eller snäll mot den ”olycksdrabbade” krymplingen. Nej, min personliga assistans har alltid varit min rätt, mitt privilegium, som invalid, ingenting annat. Det är en rätt som jag har tagit, inte fått, och givetvis har jag som alltid för ett priviligium mördat, ljugit och stulit för att vinna den!

© Adryan Linden, 2006

Det krist-kyrkliga slaveriet. - Har det funnits en enda västerländsk filosofi efter Platon som varit ”frisk”, det vill säga fri från kristenhet? Har den västerländska kulturen överhuvudtaget kunnat producerat ett tankemönster  befriad från det krist-kyrkliga förtrycket eller det som Nietzsche kallar  ”platonismen för folket”? Mitt svar är nej, det har aldrig och det kommer aldrig finnas någon filosofi befriad från kristendomen, denna av Platonismens skapta  bedragerska kommer i evighetens evighet bedra våra tankar.

© Adryan Linden, 2006

Att vara övertygad. - Min syn på filosofin, är att den blev skvatt galen då grekerna Sokrates, Platon och Aristoteles började att ordna den – på samma sätt som naturvetenskapen blev tokig i och med att Carl von Línné började katalogisera naturen, så förlorade filosofin sitt förstånd när det antika grekland gick från Dionysoskulten dynamiska kaos till apollonkultens ensidiga ordning. Det komiska i hela den här historien, är att den grekiska mytologin just säger att när man förargar Dionysos så bestraffar man med galenskap - så vem kan egentligen säga annat än att  filosofin faktiskt är drabbad av Dionysos förbannelse? Jag är i vilket fall som helst övertygad!

© Adryan Linden, 2006

© Adryan Linden, 2006

© Adryan Linden, 2005

Skratt och medlidande. - Vad är skratt och medlidande; om inget annat än ett uttryck för dominans och makt!

© Adryan Linden, 2005

Se människan bakom masken. - Hur kommer det sig att jag så lätt kan förkasta Sokrates antaganden, den engelska utilitarismen, det kristna medlidandet och Schopenhauers europiska buddism? Det är för att jag har sett personligheterna och karaktärerna bakom dessa filosofiska principer och att jag inte är så dum  att förblindas av deras prat om att det är förnuftet som har skapat deras slutsatser. Som jag ser det, gillar du inte personen eller personerna bakom en viss filosofi - så är den filosofin med stor sannolikhet korrupt och bortom all räddning.

© Adryan Linden, 2005

Havet. - Havets vågor avslöjar alltid en hemlighet, dess kraft, hur titanisk den än må vara för alltid med sig skräp in till stranden! I detta ögonblick av vördnad, inser jag att det ligger i mäktiga krymplingar ”natur” att dra in allehanda skräp till huset. Jag, munken vid det mäktiga havet, är förskonad med ett öde!

Dekadansens nödvändighet. - I världen idag existera det redan så mycket kärlek och godhet, att utrymme finns för oss människor att ödsla tid på ondska, onyttigheter, lögner och luftslott - den sysslan kan till och med vara livsbejakande för oss!

© Adryan Linden, 2005

Som en lotusblomma. - Låt oss för ett slag helt och hållet välja bort reproduktionen, hur skulle då den mänskliga sexualiteten utveckla sig? Som en lotusblomma skulle den öppna sig; villig att utforska och experimentera. Under denna samhällsfas, som vi för enkelhetens skull kan kalla queertiken, kommer porten till den mänskliga sexualitet att låsas upp och människan skulle på allvar kunna bejaka och utveckla alla sina sinnen.

© Adryan Linden, 2005

Blandrasen. - Förändring är platonismen värsta fiende, för att bryta med antikens förslavande tankegods måste vi se till att kulturer ständigt blandas och förser människor med flera ögon. Idén om "blandrasen" är därför en spark i trynet på människor med den korkade uppfattningen som säger följande - att kultur är oföränderligt, något fint som ska konserveras och skyddas från yttre influenser i evighetens evighet. "Men Gud så dumt", ropar varje cell i min förruttnade kropp och som ett levande utropstecken utropar jag: "Mellan folk och folk pågår ju ständigt ett utbyte och ett samtal som de tar intryck av."

© Adryan Linden, 2005

Skjuta alla utilitarister. - Nietzsche, mitt alter ego, skrev en gång i tiden följande: ”Skjuta alla anti-semiter, de är en fara för mänskligheten!”

Mitt moderna förslag är följande: ”Skjut alla utilitarister, de är en fara för krymplingarna!”

© Adryan Linden, 2005

Vandetta. - Mina tankar om hämnd är ständigt där i min hjärna likt flugor kring skit och varje gång jag rör mig, blir stanken starkare.

© Adryan Linden, 2006

Uppdraget. - Gud, den allsmäktige, skapade invaliden med det storslagna syftet att utplåna det perfekta och det fullkomliga. Nu har vi äntligen hittat hem, så kom och slutför uppdraget tillsammans med mig!

© Adryan Linden, 2006

© Adryan Linden, 2006