Ateism mot kristendom.
Ateismens styrka och kraft är större än kristendomens, det "fria" tänkandet är alltid "bättre" än det religiösa tänkandet. Självklart är kristendomen en mäktig kraft, men där religion finns där finns även ateismen som en motkraft och när dessa mäktiga krafter ställs mot varandra så är det alltid ateismen som segrar. Den som tror något annat är våra fiender, eftersom kristendomen aldrig kan överträffa ateismen i styrka eller energi - då ateisten är en människa som valt att ta död på sig själv och sålunda valt att forma, förändra eller transformera sig själv till en ny, egen individ. Alla förhållningssätt som riktar sig åt människors frigörelse och frihetssträvan överträffar alltid religionen och kristendomens svaghet.
Så länge ateisten har kontroll över den materiella tillvaron så kommer den kristne aldrig kunna korrumpera eller manipulera psyket på ateisten. Men ateisten kan med sin materiella kontroll över tillvaron alltid med framgång ta sig in i den kristnes psyke, då det är Gud och den astrala världen som äger den kristnes psyke och skapar därmed för dem en viss grad av osäkerhet på den verkliga världen.
"Är det Gud eller djävulen, änglar eller demoner som försöker styra mig?" frågar sig den kristne, när han blir hårt angripen och får sin begreppsvärld ifrågasatt. Detta är till en fördel för ateisten i den ideologiska striden mellan ateismen och kristendomen.
Här ser vi en klar svaghet i det kristna psyket. De kan aldrig vara överens med sina tankar eller känslor. Använd dig av deras skräck inför det okända och terrorn inför rädslan av Gud straff och Satans lockelser!
Det är viktigt att kunna kamouflera sig när situationen kräver, t e x måste ateisten kunna mer om den kristna psykologin än vad de kristna kan själva - i krigstillstånd måste man känna sin fiende, då varje fältslag alltid avgörs innan slaget börjat. Krig handlar alltid om psykologi, psykologi och mer psykologi - vi vet detta tackvare Vietnamkriget på 60-talet, den sovjetiska ockupationen av Afghanistan på 80-talet och nu senast i "kriget mot terror". De förstnämnda krigen, var två krig där två av världens största supermakter på varsitt sätt, trots militär, ekonomisk och teknologiskt överlägsenhet förlorade mot en psykologisk mer förbered och kapabel fiende.
Så vad är läxan?
Jo, att den psykologiska förberedelsen är livsnödvändig för den som har planer på att gå ut i krig. Det är bevisat med många fältslag, att den part som har ett psykologiskt övertag mer ofta besegrar sin fiende trots teknologisk underlägsenhet.
Jag vill knuta an till inledningen av detta avsnitt, där jag pratade om vikten vid att kunna "kamouflera sig", "gömma sig" eller helt sonika infiltrera fiendelägret. Detta betyder att vi, med målsättningen att krossa kristendomen eller vilken religion man än väljer att krossa, måste lära sig allt om sin aktuella fiende så pass mycket att man i situationer skulle kunnas tas för att vara som sin fiende. För att således vid rätt tidpunkt kunna sticka kniven i ryggen på dem.