Ett sällsamt tack.
Nu sover jag igenom en livstid och vaknar imorgon. Tack för att Du finns, jag lär aldrig glömma dig. Men nu har hjärnstaden glömt dina klor. Igen!
***
Två dagar av saknad. Ett helvete! Kanske. - Inte en akademisk kvart. Snarare en akademisk natt. - Men i slutet av tiden lär jag vara tacksam. Att du mördar mig. (Satanisk rimfrost!)
***
Vad är en rimlig fortsättning på allt? Att fråga vilken tidpunkt lek passar sig bäst eller bara att tränga sig in? En svältande hyena i väntrummet. Doktorn väser till tösen: "Klä av dig huden!"
***
Svagt skiftande, en förtvinad minnesskärva - den förbjudna älskogen mot muren där borta. Kommer Du ihåg den en sista gång? Breven är nu brända. Kanske har jag glömt bort att jag en gång, när tiden smakade ungt offer, grävde ner dem i en okänd grav.
***
Någonstans leker helvetet. Å i livets fobi blundar Jag långsamma blinkningar. Begråt mig! Nödslaktens nödvändighet räknar poäng.