I. DEN GAMLE OCH KÄRLEKEN
I.
DEN GAMLE OCH KÄRLEKEN
”...hans mage var lika stor som Moby Dick!”
En soldat i livets tjänst. - Egoism är det verktyg som kommer göra invaliden till en aristokrat, en kriminell ja-sägare, som äntligen har blivit en livsbejakande soldat i livets tjänst.
DEN GAMLE OCH KÄRLEKEN
”...hans mage var lika stor som Moby Dick!”
1.
Om kärleken. - Kärleken, vem är den egentligen för? Det ska jag tala om för dig, kärleken är till för gamla män, idioter, hundar och kvinnor!
2.
Den gyllene medelvägen. - Ja, att äta är att tänka, det är en handling som formar anden. Vill du utveckla din våldsamhet, din brutala drivkraft, bör du äta kött – ju rödare och råare desto bättre. Vill du kyla ner ditt temperament bör du byta ut nötköttet mot fisk eller fågel, men vill du bli lika balanserad i anden som mig så är vägen mitt i mellan din väg att gå.
3.
Ett samtal i natten. - I natt hade jag och min läromästare ett förtroligt samtal. Vi satt tillsammans framför den behagliga öppna spisen där elden sprakade livligt, våra trötta existenser befann sig i herrgårdens bibliotek. – Vi samtalade om vad en handling egentligen var för något: ”En handling är inte beroende av att den kan utföras eller inte, då det som egentligen skapar en handling är viljan...” Läromästaren pausade och fortsatte sedan att tala till mig, hans ord genomborrade de mörka skuggor som vid tillfället hade omringat mig: ”…ett exempel på detta, min skyddsling, är när du försöker använda dina förtvinade muskler i dina ben för att röra dem och det inte går pågrund av din Duchennes muskeldystrofi – så blir frågan, är det en förflyttning av benet som är en handling eller är det din vilja till att röra benet som är din handling? Frågar du mig, så intresserar inte handlingen innehåll mig, jag är bara intresserad av om det finns en vilja eller inte bakom. Detta min vän, är handlingskraft – att ha en vilja, och inte är det förmågan att genomföra en handling. Så därför har du i mina ögon, trots att dina ben inte flyttat sig ett dugg, genomfört en handling.”
4.
Halv handling. - Jag tillhör inte den skara människor som anser att alla handlingar måste existera i den fysiska världen för att räknas som faktiska handlingar. Av denna anledning är det min plikt, som en av kroppens filosofer, att försöka vidga uppfattningen om vad en handling faktiskt är för något. Om man på allvar vill göra krymplingen jämställd med de icke-funktionshindrade så måste vi acceptera att en handling kan existera och värderas lika mycket, om inte mer, i den psykiska världen. Alltså blir min slutgiltiga slutsats denna: ”En tanke, en vilja och en intention är halva handlingen – om inte till och med hela.”
5.
En soldat i livets tjänst. - Egoism är det verktyg som kommer göra invaliden till en aristokrat, en kriminell ja-sägare, som äntligen har blivit en livsbejakande soldat i livets tjänst.
6.
Sanningen är en kvinna. - Nietzsche frågar oss om inte sanningen är en kvinna, jag väljer att svara: ”Ja, broder Nietzsche, sanningen är som du säger en kvinna: ytlig och förutsägbar!”
7.
Panta rei. - Jag är en anhängare av den grekiske filosofens Herakleitos "Allting flyter" - det vill säga den filosofiska princip som säger, ingenting kan förbli identiskt med sig själv då tillvaron ständigt förändras. Med hjälp av denna princip har jag dragit slutsatsen att det är orimligt med existensen av ”sanningar” - samtidigt mumlar Nietzsche borta vid divanen till mig: ”Det finns inga sanningar, bara olika synvinklar.”
8.
Personlig assistans. - Som invalidaristokrat är ett av mina privilegier min rätt till personlig assistans. Det är ett privilegium, en rätt som tillfaller mig tackvare min ställning i samhället, som ett unikum och som en elit, ja, och inte eftersom jag är normal. Den personliga assistansen ser jag som ett tack för min lojalitet till livet, det är ett krigsbyte som tillfallit mig i livets kamp, den personliga assistansen är inte en rättighet som tillfallit mig bara för att icke-funktionshindrade plötsligt kännt ett påträngande behov att vara filantropisk eller snäll mot den ”olycksdrabbade” krymplingen. Nej, min personliga assistans har alltid varit min rätt, mitt privilegium, som invalid, ingenting annat. Det är en rätt som jag har tagit, inte fått, och givetvis har jag som alltid för ett priviligium mördat, ljugit och stulit för att vinna den!
© Adryan Linden, 2006
Den sista önskan
23.
”Den sista önskan.”
Du är min droppande vagina,
i min kropp känner jag på mig att du vill bli slaktad,
i dina ögon ser jag att du betraktar mig som slaktaren...
© Adryan Linden, 2006
Blåmärke
25.
”Blåmärke.”
Jag är ett blåmärke,
på din själ,
en kärlek som gör sig påmind i alla skymseln och vrår...
© Adryan Linden, 2006
Andedräkt
28.
”Andedräkt.”
Det verkliga livet är,
varje gång jag slungar ner dig i avgrunden,
och tvingas söka mig ner till helveteshundarna,
för att hämta tillbaka din sargade kropp.
Det är då tid för mig att lägga dig på en bäd av vildrosor,
återbördar din andedräkt med en sval kyss på dina döda läppar...
----
Det är nu du återuppstår!
© Adryan Linden, 2006
Ögonblick
30.
”Ögonblick.”
Jag vill knulla med din blick,
och försvinna in under din blåa is...
© Adryan Linden, 2006
Mord
32.
”Mord.”
Ett dåliga självförtroendet tittade fram bakom hörnet,
får jag lov,
att sparka in skallen på det?
© Adryan Linden, 2006
Fundering
33.
”Fundering.”
Slav!
Hur kommer Adryans diktning bli,
när han knullat dig?
Detta är vad du egentligen borde längta efter...
© Adryan Linden, 2006
I ditt hjärta
42.
”I ditt hjärta.”
Tänder tusen ljus i ditt hjärta och kysser dig mjukt till sömns...
© Adryan Linden, 2006
Nästet
46.
”Nästet.”
”Det här kallar vi kärlek” mumlades medans långa knivblad ödmjukt höggs in i din mjuka kropp,
svarta tårar vällde fram ur skyn,
likt de oändliga gröna spyorna hos fylltratten fastmöglad där i farstun till den svarta kyrkan.
Med ett djävulens grin kunde jag njutningsfullt se på hur du tappert försökte mentallknulla mig,
jag skrattar den besattes skratt;
nu när mina sorgfria ögon äntligen upptäckt en ny horisont där borta i din otrygga famn!
Under den vita himlen ropar jag ut till dig: ”Det är just här jag vill bygga mitt näste; det är denna klippa jag vill kalla hem.”
----
Jag tittar på dig en sista gång innan jag somnar som ett spädbarn i din moderliga famn...
© Adryan Linden, 2006
Slaveri
45.
”Slaveri.”
Länge och väl har man sagt åt oss bland pöbeln,
att ett ägande av en annan människa är syndigt och något så fruktansvärt fult,
att till och med Gudarna i skyn håller för snoken när de traskar förbi.
I Vatikanen biktbås viskar kroknästa, potatisnästa och spetsnäsiga präster till dig, min älskade, om slaveriets tabu; den sanna kärlekens tabu!
Din febersyndiga kropp paralyseras av den osynliga hand som gräver dig i halsen och fumlar efter din tunga,
skulden och passionen rispar med sina svarta klor på din port.
Du inser att Han, din lustans lakej; din medbrottsling till sväljande kärlek - faktiskt utmanar allt du uppfostrats att fatta tro till.
Hon rusar ut,
viljan att kräkas inför den namnlösa Guden överväldigade!
I din underbara skalle,
det där söta lilla huvudet som varje sansad man i sina vildaste onanistdrömmar vill krossa mot sänggaveln,
rullar prästernas snuskiga ord runt i din hjärnsubstans.
Deras vulgära dialekt fördömmer honom till giljotinen; den passion han väcker hos dig - den dyrkan av dig, han viskar att han hyser inför dig på natten.
Ett djävulens knep, för att komma in i dina vita bomulls trosor och befrukta dig med fördärv?!
Ja, självklart, kärlek och passion är Belsebub - ropar prästen med den största näsan och örat av dem alla efter dig när du rusar ner längst med kyrkbänkarna.
----
Men, viskar jag när jag fiskat upp dig från floden senare på kvällen, tänk på att vi genom vårt förakt för slaveri faktiskt har glömt bort att alla dyrkan är slaveri - så dyrkar jag dig, som jag varje natt intygar med en viskning, då hänger jag mig till ett slaveri...Och präster, min evighetens evighet, ska du inte allt för ofta lyssna till; jag menar se på dem - spy galla på kärlekens härliga barnslighet och passionens välsmakade slaveri, när de själva har hänget sig till ett annat lika groteskt slaveri som vårt: Guds slaveri!
© Adryan Linden, 2006
Feber
40.
”Feber.”
Thea, du är febern i mitt hjärta...
© Adryan Linden, 2006
Ett dolkstick
29.
”Ett dolkstick.”
Din kärlek mördar mig,
kväver mig, långsamt, på ett av det underbaraste sätt,
en levande människa någonsin har upplevt.
När jag älskar dig,
ersätter jag mitt syre med dig,
jag utplånar min vilja till eget liv.
I timtal, stirrar, mina hungriga ögon ut mot evigheten,
jag trånar och dör.
Min längtan efter dig,
så brutal,
så dödlig.
Min älskade,
nu är jag död,
kan inte du ta min hand i din och gör mig hel igen,
jag bönar och ber,
bli mitt dolkstick i hjärtat...
© Adryan Linden, 2006
Köttfrestelse
18.
”Köttfrestelse.”
Med öppen dolk sticker jag dig gång på gång,
jag njuter,
av livet ja.
Men i detta liv fattas du,
jag behöver kött...
© Adryan Linden, 2006
Kroppsvätskor
17.
”Kroppsvätskor.”
En fitta och kuk,
I en vild älskog,
Kroppsvätskor skvätter,
Kärlek förklaras och avkommor flödar till...
© Adryan Linden, 2006
På mitt sätt
12.
”På mitt sätt.”
Miljoner med kyssar,
jag känner mig stolt,
över att få älska dig så här,
---
på mitt Adryan sätt...
© Adryan Linden, 2006
Gemensam hud
9.
”Gemensam hud.”
En nektar har lagt sig som en hinna över vår gemensamma hud!
© Adryan Linden, 2006
Kyssar
7.
”Kyssar.”
Jag vågar inte tänka på min hunger efter dig,
men ser jag någon kyssas lider min ande...
© Adryan Linden, 2006
Platonsk fittsaft
2.
“Platonsk fittsaft.”
Skalbaggen mumlar ut stön som låter ungefär så här:
”Ge mig lite av din platonska fittsaft, så ska jag se till att förföra dig,
bortom venus och mars.”
----
Vem skriver du till, frågar hon mig med en blick och jag svarar med att inte låtsas om henne.
Skalbaggen mumlar ut stön som låter ungefär så här:
”Ge mig lite av din platonska fittsaft, så ska jag se till att förföra dig,
bortom venus och mars.”
----
Vem skriver du till, frågar hon mig med en blick och jag svarar med att inte låtsas om henne.
© Adryan Linden, 2006
Thea
10.
”Thea.”
Du är gåvan,
jag i hemlighet har bett till Gudar om,
----
De Sade, Nietzsche och Crowley hörsammar min bön! Någonstans vaknar en Thelema till liv...
© Adryan Linden, 2006
Nattvard
16.
”Nattvard.”
Blunda,
tänk på mandom i en våta grotta.
Ner med fingrarna dit de inte hör hemma,
för dem långsamt in i synd.
Ner på knä och be,
din nattvard,
inför mig,
din Gud,
----
är jag; som ett finger eller fler i vaginan!
© Adryan Linden, 2006
Lotus
15.
”Lotus.”
Låt veriliteten sjunka in,
i din öppna lotus...
© Adryan Linden, 2006
Drakdräparen
43.
”Drakdräparen.”
Hud, kvinna, honung & vanilj - ja, det är något farligt och med ett stänka av passionsfrukt i håret lär drakar dräpas...
© Adryan Linden, 2006
Kärleksmärkning
44.
”Kärleksmärkning.”
Den lilla ynkryggen försvinner.
Avrättad, skjuten i huvudet och slängd i en jävla massgrav.
Snart tatuerar jag in mitt namn i din panna...
© Adryan Linden, 2006
Antikrist
27.
”Antikrist.”
Du är min för alltid,
det är bara din fåfänga som får dig att tro annat!
Jag är herren,
mästaren och den eviga vägen,
som leder dig fram och tillbaka på fördärvets rand.
Det är jag som är besegraren,
släng dig bakåt i mina fasta händer,
----
och ta emot antikrist!
© Adryan Linden, 2006
Syfilis
26.
”Syfilis.”
Viruset muterar,
syfilisen i mina ord,
närmare sig hjärnan,
griper tag och spetsar dig på sin abstrakta kuk...
© Adryan Linden, 2006
Ett nybakat liv
22.
”Ett nybakat liv.”
Jag vill höra ditt brus i mitt öra,
vill känna eftersmak i hjärtat av din närvaro...
Jag har en vampyrs begär av att se dina läppar slutas kring mina styva bröstvårtor,
när vi med trötta ögon välkomnar morgonrodnaden,
då lukten av en ny dag just börjat strömma in från springan under vår dörr...
Jag vill känna hur våra näsborrar fylls med doften från ett nybakat liv!
© Adryan Linden, 2006
Hav
21.
”Hav.”
Det romantiskt mjuka,
det sensuellt stormiga,
kräver att dina inre murar ständigt faller,
----
och jag är ett hav...
© Adryan Linden, 2006
Abstrakt
19.
”Abstrakt.”
Du är mannen,
jag kvinnan.
Jag är en paradox,
och ja,
jag njuter verkligen,
av att inte veta något,
av att veta allt...
© Adryan Linden, 2006
Droppande käftar
14.
”Droppande käftar.”
Inatt blöder din fitta osynligt blod,
din kropp exploderar.
Ett fönster splittras.
Min själ sveper in,
sliter dig i stycken mellan sina droppande käftar.
----
Förbereda dig på din herres befruktning av sin egendom,
sätt dig över mig,
min hårda lem,
Glid mjukt in över mig,
----
kvinna!
© Adryan Linden, 2006
Vår kärlek
13.
”Vår kärlek.”
Vår kärlek är besatt,
en djävul i härlighetens kläder,
en övergiven Jesus på korset,
det är detta som är vår kärlek,
----
älskade!
© Adryan Linden, 2006
Fotspår
11.
”Fotspår.”
I mina fotspår följer lust,
en ensam tunga över villiga bröstvårtor,
en styv lem, djupt begraven i fantasin, trädder fram och lägrar...
© Adryan Linden, 2006
Ett kött
8.
”Ett kött.”
Låt oss ingå i en blodpakt,
låt oss dela kropp.
Låt oss stycka varandra i bitar,
låt oss byta kroppsdelar och bli en människa, ett kött!
-----------
Låt oss!
© Adryan Linden, 2006