Aut Adryan aut nihil!

Vandraren. - Ensam, sitter jag på berget där borta, blickar ut över världen med en blandad känsla av sorg och glädje. I mitt inre brus viskas hemligheten om världens tre dimensioner - människornas, människobestarnas och demonernas. När jag tagit mig ner från berget inser jag att tiden nu har kommit för dessa tre världar att smälta samman och förstöra de existerande, allt för att föda det nya och ur sin stinkande magmun spotta ut denna nya döende värld. Det är jag som ligger på offeraltaret och kniven höjs ovanför mitt bultande hjärta.

© Adryan Linden, 2006